Energi, målmedvetenhet och livsglädje genomsyrar Pia, som både i jobbet och på fritiden drivs av att utvecklas och inspirera andra. Hon tar livsbalans på allvar, även om hon värderar att göra en positiv skillnad genom sitt arbete, är fritiden minst lika viktig. Hon spenderar den gärna med att umgås med barn och barnbarnen, och genom att träna. Något som bland annat lett till en imponerande pallplats i Ironman 70.3 i Tallin, som i sin tur gav henne en plats till VM i Nice 2026.
“Ditt varför ger dig kompassriktning i vardagen. Mitt varför är också mitt livsmål: jag vill få bli gammal. Alla ges inte den möjligheten. Och jag vill ha galet roligt på vägen till hög ålder!”
Hej Pia! För de som inte känner dig, vem är du och vad jobbar du med på Visionite?
Det finns många ord att beskriva mig med! Norrlänning, värderingsdriven, lantis, strukturerad, miljömupp, modig, livsnjutare, triathlet, mamma till tre, granny till snart fyra, traktorägare, särbo, chokladälskare, tekniknörd, doglover, surdegsfantast, morgonpigg, snowboardåkare, catlady och fjällentusiast, haha! Jag är projektledare i själ och hjärta och jobbar just nu som handläggare och verksamhetsutvecklare inom Digital post på Digg – Myndigheten för digital förvaltning.
“Det är bara våra medmänniskor som kan leverera det allra bästa i livet, som dessutom är gratis: ett leende, en kram, vänskap, en hjälpande hand och snällhet. Se till att du levererar något av det till människorna omkring dig varje dag.“
Hur började din resa inom IT, och vad är det som gör att du trivs i branschen?
En gång i tiden var jag mjölkbonde och tyckte att det här med datorer och IT borde kunna underlätta vardagen. Jag köpte därför min första dator i början av nittiotalet, på den tiden när disketter var stora och mjuka. Använde den till både foderstatsberäkning, avelsplanering och bokföring. När jag inte längre skulle vara bonde så läste jag till systemvetare på universitetet – just för att jag tycker att teknik ska vara ett stöd för oss människor, inte tvärtom.
Du har nyligen gjort en fantastisk prestation – Ironman 70.3 i Tallinn! Berätta hur det gick till.
Jag har tränat och tävlat triathlon sen 2012, är domare, Technical official, tävlingsledare och även styrelseledamot i Svenska triathlonförbundet. Varje år brukar jag och min särbo köra någon internationell tävling. I år föll valet på Tallinn, Estland. Jag hade hört gott om den tävlingen och mina mål var som alltid:
1. Komma till mållinjen 🏁
2. Ha så roligt jag kan under hela tävlingen 😀
Simningen gick enligt plan även om jag var försiktig för att inte bli översimmad vid bojpasseringar. Cyklingen var regnig och riktigt KALL. Det var svårt att få på löparskorna i växlingen. Först under slutet av löpningen förstod jag att det fanns chans till pallplats. Då var det bara att trycka på allt som gick! Har man sett fotot taget direkt efter målgång förstår man hur tufft det var.
”Det är vägen, som är mödan värd”
– Karin Boye
Hur känns det att hamna på pallen och dessutom knipa en plats till VM i Nice 2026?
Det känns helt overkligt! Det var något jag absolut inte hade förväntat mig. Jag är helt ORIMLIGT stolt och glad för det! Och rätt mycket fattigare, haha, en VM-biljett inom den kommersiella organisationen Ironman är definitivt inte gratis.
Vad krävs mentalt för att klara något sådant och märker du att samma egenskaper hjälper dig i ditt yrke?
Alla kan lyckas med det man föresätter sig. Det som krävs är ett klart definierat varför och något som brukar benämnas grit. Grit är uthållighet, passion för långsiktiga mål, envishet, drivkraft och förmågan att inte ge upp när man möter motgångar. Att genomföra varje träningspass, även när det känns tungt och det är svårt att se framsteg. Som när det regnar och man nyss lagat en punka, det kräver medvetna val. Ditt varför ger dig kompassriktning i vardagen. Mitt varför är också mitt livsmål: jag vill få bli gammal. Alla ges inte den möjligheten. Och jag vill ha galet roligt på vägen till hög ålder! Därför föll valet på triathlon. Och så klart hjälper dessa egenskaper mig också yrkesmässigt. Att vara konsult och utveckla/förändra verksamheter kräver ofta en rätt stor portion målfokusering och grit.
Din resa är extra inspirerande med tanke på att du tidigare har kämpat mot cancer. Har den erfarenheten påverkat hur du ser på mål, motivation och balans i livet?
Oh, ja, efter min bröstcancer är synen på livet för alltid förändrad. Jobbet är viktigt för mig men det är verkligen inte allt. Relationer och människor är långt viktigare och tillåts ta mer plats nu. Mål för mig är numera mer “mjuka” än tidigare, även jobbmässigt, och mer inriktade på människor i stället för på hårda fakta eller siffror. För det är bara våra medmänniskor som kan leverera det allra bästa i livet, som dessutom är gratis: ett leende, en kram, vänskap, en hjälpande hand och snällhet. Se till att du levererar något av det till människorna omkring dig varje dag. För som Nalle Puh och Nasse säger: “En dag ska vi dö, men alla andra dagar ska vi LEVA!”❤️ .
Som kvinna i IT-branschen, vad har du för tankar om hur branschen kan bli ännu mer inkluderande?
Inom IT-branschen behövs det att vi underlättar vägen in, krattar manegen lite. Att tidigt skapa ett teknikintresse i skolan, speciellt för underrepresenterade grupper i branschen. Vi måste även tillse att det finns goda möjligheter att i vuxen ålder byta bransch/inriktning och hitta alternativa utbildningsvägar, jag själv pluggade ju när jag var trettio. Att lyfta fram goda förebilder och visa på mångfald både internt och i media kan få människor att inse att kan de – så kan jag! Vi behöver våga utmana stereotyper och våra fördomar och skapa en kulturförändring. Det behövs olikheter, det är bra och gynnar hela branschen! Som kvinna behöver vi stärka och lyfta fram andra kvinnor. Som Madeleine Albright sa “There is a special place in hell for women who dont help other women.”.
Och till sist, vad ser du mest fram emot med resan till VM i Nice?
Jag vill citera Karin Boye: ”Det är vägen, som är mödan värd”. Varje dag är en del av resan, precis som i livet självt. Det är processen i sig, alla träningspassen med vänner, erfarenheterna gjorda längs vägen, vilken kost som funkar, hur sömnen blir bäst och hur jag finner ro och lycka, utvecklingen mentalt och fysiskt. Allt sånt är en del av resan och viktigt, inte enbart det slutgiltiga resultatet. Att ens få möjligheten att vara i Nice och tävla ser jag som en stor ynnest och jag är ödmjuk inför utmaningen.
Gå tillbaka